Astma är en kronisk inflammatorisk sjukdom i luftvägarna som drabbar miljoner människor världen över. Denna komplexa sjukdom karakteriseras av återkommande episoder av andnöd, väsande andning, bröstträngsel och hosta, orsakade av inflammation och förträngning av luftrören. Astma kan utvecklas i alla åldrar men börjar ofta under barndomen och påverkar både barn och vuxna betydligt.
Patofysiologi och sjukdomsmekanism
Astma är en heterogen sjukdom som involverar flera patofysiologiska processer. Den grundläggande defekten ligger i luftvägarnas hyperreaktivitet och kronisk inflammation. Luftvägarna hos astmatiker är överkänsliga för olika triggerfaktorer, vilket leder till bronkospasm, mukös hypersekretion och inflammatorisk svullnad av luftvägsslemhinnan.
Inflammatoriska celler spelar en central roll i astmans patofysiologi. Eosinofiler, mastceller, T-hjälparceller (särskilt Th2-celler), neutrofiler och makrofager infiltrerar luftvägarna och frigör inflammatoriska mediatorer som histamin, leukotriener, prostaglandiner och cytokiner. Dessa substanser orsakar bronkospasm, ökad vaskulär permeabilitet, mukös hypersekretion och strukturella förändringar i luftvägarna.
Över tid kan kronisk inflammation leda till så kallad ”airway remodeling” – strukturella förändringar som inkluderar förtjockning av basalmembranet, hyperplasi av glatt muskulatur, hypertrofi av mukosalkörtlar och subepitelial fibros. Dessa förändringar kan göra astman mer svårbehandlad och leda till irreversibel luftvägsobstruktion.
Typer och klassificering
Astma klassificeras på flera sätt, inklusive svårighetsgrad, kontrollnivå och fenotyp. Enligt svårighetsgrad delas astma in i intermittent, lätt persistent, måttligt persistent och svår persistent astma. Denna klassificering baseras på symtomfrekvens, nattliga uppvaknanden och lungfunktionsmätningar.
Fenotypisk klassificering blir alltmer viktigt för personaliserad behandling. Allergisk astma är den vanligaste formen, ofta associerad med andra allergiska tillstånd som eksem och allergisk rinit. Icke-allergisk astma utvecklas ofta senare i livet och kan vara svårare att behandla.
Arbetsrelaterad astma kan utvecklas från exponering för specifika ämnen på arbetsplatsen. Aspirininducerad astma är associerad med intolerans för acetylsalicylsyra och andra NSAID. Träningsinducerad astma uppträder specifikt under eller efter fysisk ansträngning.
Orsaker och riskfaktorer
Astma utvecklas från en komplex interaktion mellan genetiska predisposition och miljöfaktorer. Genetiska faktorer bidrar betydligt – barn med astmatiska föräldrar har 3-6 gånger högre risk att utveckla astma. Flera gener är involverade, inklusive de som kodrar för immunreglerande proteiner och luftvägsreaktivitet.
Miljöfaktorer spelar en avgörande roll. Tidiga exponeringar under spädbarnstiden kan vara särskilt viktiga. Exponering för allergener som kvalster, pollen, mögelsporer och djurhår kan sensibilisera känsliga individer. Luftföroreningar, både inomhus och utomhus, ökar risken för astmautveckling och kan förvärra befintlig astma.
Virusinfektioner i luftvägarna, särskilt under tidiga år, kan bidra till astmautveckling. Paradoxalt nog kan för ”ren” miljö under barndomen (hygien-hypotesen) också öka astmarisken genom att minska immunsystemets exponering för mikrober.
Andra riskfaktorer inkluderar prematur födelse, låg födelsevikt, exponering för tobaksrök (både prenatal och postnatal), övervikt och vissa yrkesexponeringar.
Symtom och klinisk presentation
Astmasymptom kan variera kraftigt mellan individer och över tid hos samma patient. De fyra kardinalsymptomen är andnöd, väsande andning, bröstträngsel och hosta. Dessa symptom är ofta värre nattetid eller tidigt på morgonen och kan triggas av specifika faktorer.
Andnöd vid astma beskrivs ofta som en känsla av att inte kunna få tillräckligt med luft eller att andas genom ett sugrör. Väsande andning är ett högfrekvent ljud som hörs under utandning, orsakad av luftström genom förträngda luftrör. Bröstträngsel kan kännas som att någon pressar eller sitter på bröstet.
Hosta är ofta det första och ibland enda symtomet, särskilt hos barn. Astmahosta är typiskt torr eller produktiv med klar, seg slem. Nattlig hosta som stör sömnen är särskilt karakteristisk för astma.
Symtomen kan vara intermittenta eller persistenta, och deras intensitet kan variera från lindriga till livshotande. Akuta astmaanfall eller exacerbationer kännetecknas av snabb försämring av symtom som kan kräva akut medicinsk behandling.
Diagnos och utredning
Astmadiagnos baseras på klinisk presentation kombinerat med objektiva mätningar av luftvägsobstruktion och dess reversibilitet. Anamnes och fysisk undersökning är grundläggande. Läkaren kommer att fråga om symtommönster, triggerfaktorer, familjehistoria och responsivitet på bronkdilatatorer.
Spirometri är den viktigaste diagnostiska testen. Den mäter lungvolymer och luftflödeshastigheter. Typiska astmafynd inkluderar reducerad FEV1 (forcerad exspiratorisk volym på en sekund) och FEV1/FVC-kvot. Viktigast är att visa reversibilitet – förbättring av FEV1 med minst 12% och 200 ml efter bronkdilatator administration.
Peak flow-mätningar kan användas för hemmonitorering och kan visa karakteristisk morgondip och variabilitet hos astmatiker. Bronkiell provokationstest med metakolin eller träning kan användas när spirometri är normal men astma misstänks.
Behandling och hantering
Astmabehandling följer en trappstegsmodell med målet att uppnå och upprätthålla astmakontroll. Behandlingen delas in i kontrollerande (förebyggande) och sympto