Diabetes mellitus är en grupp metabola sjukdomar som karakteriseras av kroniskt förhöjda blodsockernivåer, vilket resulterar från defekter i insulinproduktion, insulinverkan, eller båda. Denna sjukdom påverkar miljontals människor världen över och utgör en av de största hälsoutmaningarna i vår tid. Diabetes delas huvudsakligen in i två typer: typ 1-diabetes, som vanligtvis utvecklas i barndomen eller ungdomsåren, och typ 2-diabetes, som oftast uppträder senare i livet och är starkt kopplad till livsstilsfaktorer.
Typ 1-diabetes är en autoimmun sjukdom där kroppens immunsystem attackerar och förstör de insulinproducerande betacellerna i bukspottkörteln. Detta leder till en absolut brist på insulin, hormonet som reglerar blodsockernivåerna genom att hjälpa cellerna att ta upp glukos från blodet. Utan insulin kan inte cellerna använda glukos som energikälla, vilket resulterar i farligt höga blodsockernivåer. Personer med typ 1-diabetes måste ta insulin dagligen för att överleva, antingen genom injektioner eller insulinpump. Sjukdomen utvecklas ofta snabbt och kan vara livshotande om den inte behandlas omedelbart.
Typ 2-diabetes är den vanligaste formen och står för cirka 90-95% av alla diabetesfall. Till skillnad från typ 1 utvecklas typ 2-diabetes gradvis över tid och karakteriseras av insulinresistens, där kroppens celler inte svarar normalt på insulin, kombinerat med en progressiv minskning av insulinproduktionen. Denna form av diabetes är starkt associerad med övervikt, fysisk inaktivitet, ålder och genetiska faktorer. Många personer med typ 2-diabetes kan initialt hantera sin sjukdom genom livsstilsförändringar som kost och motion, men många behöver så småningom mediciner eller insulin.
Symptomen på diabetes kan variera beroende på hur höga blodsockernivåerna är. Klassiska symptom inkluderar ökad törst och urinering, hunger, trötthet, synproblem och långsam sårheling. Typ 1-diabetes utvecklas vanligtvis snabbt med tydliga symptom, medan typ 2-diabetes ofta utvecklas så gradvis att symptomen kan vara subtila eller obefintliga under lång tid. Många personer med typ 2-diabetes upptäcker sin sjukdom först när de får komplikationer eller genom rutinblodprov.
Diagnos av diabetes ställs genom blodprov som mäter glukoskoncentrationen. Fastande plasmaglukos, oralt glukostoleranstest och HbA1c-test är de vanligaste metoderna. HbA1c-testet mäter den genomsnittliga blodsockernivån under de senaste 2-3 månaderna och är särskilt användbart för både diagnos och uppföljning. Ett HbA1c-värde på 6.5% eller högre indikerar diabetes, medan värden mellan 5.7-6.4% tyder på prediabetes, ett tillstånd som innebär hög risk för att utveckla typ 2-diabetes.
Behandling av diabetes syftar till att hålla blodsockernivåerna så nära normala som möjligt för att förebygga komplikationer. För typ 1-diabetes är insulinbehandling absolut nödvändig. Moderna insulinregimer använder både långverkande och snabbverkande insulin för att efterlikna kroppens naturliga insulinproduktion. Kontinuerlig glukosmonitorering och insulinpumpar har revolutionerat behandlingen genom att ge bättre kontroll och ökad livskvalitet.
För typ 2-diabetes börjar behandlingen ofta med livsstilsförändringar. En välbalanserad kost med begränsad mängd kolhydrater, regelbunden fysisk aktivitet och viktminskning kan betydligt förbättra blodsockerkontrollen. När livsstilsförändringar inte räcker till ordineras mediciner. Metformin är vanligtvis förstahandsbehandling eftersom det minskar leverproduktionen av glukos och förbättrar insulinkänsligheten. Andra medicinalternativ inkluderar sulfonylurea, som stimulerar insulinproduktionen, och nyare läkemedel som GLP-1-agonister och SGLT2-hämmare.
Diabeteskomplikationer kan vara förödande om sjukdomen inte hanteras ordentligt. Akuta komplikationer inkluderar diabetisk ketoacidos vid typ 1-diabetes och hyperosmolärt hyperglykemiskt syndrom vid typ 2-diabetes. Kroniska komplikationer utvecklas över år och påverkar främst blodkärl och nerver. Diabetisk retinopati kan leda till blindhet, diabetisk nefropati kan orsaka njursvikt, och diabetisk neuropati kan resultera i nervskador som påverkar känsel och funktion, särskilt i fötterna. Makrovaskulära komplikationer inkluderar ökad risk för hjärt-kärlsjukdomar, stroke och perifer kärlsjukdom.
Förebyggande av typ 2-diabetes har fått ökad uppmärksamhet eftersom sjukdomen ofta kan förhindras eller fördröjas genom livsstilsförändringar. Viktkontroll, regelbunden fysisk aktivitet, hälsosam kost rik på fiber och begränsad på bearbetat socker och mättat fett kan minska risken avsevärt. Diabetes Prevention Program och liknande studier har visat att livsstilsinterventioner kan minska risken för typ 2-diabetes med upp till 58% hos högriskindivider.
Psykosociala aspekter av diabetes är viktiga att adressera. Att leva med en kronisk sjukdom som kräver daglig hantering kan vara emotionellt påfrestande. Diabetesdepression är vanligt och kan påverka sjukdomshanteringen negativt. Stöd från familj, vänner och vårdteam, tillsammans med diabetesutbildning och psykologiskt stöd när det behövs, är avgörande för framgångsrik långtidshantering.
Teknologiska framsteg fortsätter att förbättra diabetesbehandlingen. Kontinuerlig glukosmonitorering ger realtidsdata om blodsockernivåer, medan smarta insulinpennor och pumpar erbjuder mer precision i insulindosering. Artificiell bukspottkörtel-system, som kombinerar kontinuerlig glukosmonitorering med insulinpumpar, representerar nästa steg mot automatiserad diabetesbehandling. Forskning om stamcellsterapi, islet-transplantation och genbehandling ger hopp om potentiella botemedel i framtiden.